Misiones jesuíticas guaraníes

 
Nästa stopp, Paraguay!
I onsdags sa vi hejdå till Lucie och tog bussen över gränsen och ner till södra Paraguay och staden Encarnación. Väl där mötte vi upp tre Linköpingskillar som vi hade träffat några dagar tidigare. Visade sig till och med att vi har några gemensamma vänner hemma i Sverige. Världen är allt liten! Tanken var att vi från Encarnación skulle ta oss ut till en nationalpark för lite hiking, men fullkomligt ösregn och det värsta åskovädret jag någonsin upplevt satte stopp för våra planer. Encarnación hade inte allt för mycket att erbjuda, men bra sushi, billig öl och en dagstur ut till detta ställe blev det i alla fall! Jesuit ruinerna som är ett av UNESCO's världsarv.
Lite i brist på annat tog vi oss en tur till huvudstaden Asunción och därefter vidare till San Bernardino, 5 mil utanför storstaden. Efter en lång bussresa och ett långt sökande efter hostel (utbudet här var inte alls vad vi hade förväntat oss) hamnade vi tillslut på ett hotell. Ett ganska fint sådant. San Bernardino visade sig nämligen vara rena semesterorten för paraguayanerna. Så här är vi nu, på hotell Los Alpes med pool, fungerande wifi, tjusig middagsbuffé och människor i kostym och klänning. För 150 kronor per natt. Bra avslut på en lite jobbig dag.
 
Här blir det en ganska kort vistelse, Paraguay visade sig inte vara lite backpackervänligt som de andra ställena vi besökt. Inte en kotte snackar ett ord engelska vilket gör allting ganska svårt, och det finns heller inte jättemycket att se eller göra. Nästa plan är att åka tillbaka till Argentina och besöka några ställen i den västra delen av landet. En lång resa väntar oss, men vi har lagt upp en rutt som känns bra så det ska nog gå relativt smidigt ändå. Tills dess, ett dygn kvar av det ljuva hotellivet att avnjuta!
Kommentarer 0


Tres fronteras

 
 
Sista dagen i den lilla byn Puerto Iguazú tog vi oss till ett reservat för skadade och utrotningshotade djur. Med traktor åkte vi en bit in i djungeln varifrån vi vandrade runt och såg massvis av fåglar, apor, mini-pumas, jaguarer och många andra djur jag aldrig sett förut eller vet namnen på, vår guidade tur var nämligen på spanska. Haha. Jag försökte hänga med så gott jag kunde, men det gick inget vidare och var helt slut när vi kom tillbaka till hostelet. På kvällen tog jag, Anna och Lucie en promenad till Tres fronteras, tre gränser, där Argentina, Paraguay och Brasilien möts med bara en flod som skiljer dem åt. Väldigt vackert och ett bra avslut på vår vistelse i Puerto Iguazú.
Kommentarer 0


Iguazú falls

 
Hasta la vista BA!
Efter fem dagar lämnade vi storstaden och rörde vi oss vidare mot den argentisk/brasilianska gränsen och Iguazúfallen. FINALMENTE. Det här jag jag längtat efter. Fallen var fantastiska och utan tvekan den häftigaste platsen jag någonsin besökt. Kolossala mängder vatten som forsade med sån otrolig kraft att det var svårt att ta in. Eftersom det nyligen har regnat en hel del här, så har de röda stenarna på bottnen färgat av sig och vattnet blivit lite rödgrumligt, men lika fantastiskt vackert var det ändå.
Vi gick totalt tre vandringsleder och fick förutom fallen se några apor titta fram mellan träden. Näsbjörnar såg vi dussintals och de var betydligt mindre blyga. En stal Lucie's kakor och en var påväg att smyga ner i min ryggsäck när jag tittade bort för ett ögonblick. Luriga djur det där. Devil's Throat (sista bilden) är nog ungefär det närmsta jordens avgrund man kan komma. Ett gigantiskt hål och hur djupt det sträckte sig gick inte att se. Där kände man sig ganska liten vill jag lova! Nöjda med dagen återvände jag, Anna, Lucie och vår nya tyska vän Annelie till den lilla byn Puerto Iguazú och vårt 14-bäddars hostelrum som vi hade helt för oss själva. Inte så tokigt!
Kommentarer 0


Recoleta

Sista dagen i Buenos Aires spenderade vi i stadsdelen Recoleta. Vi gick på marknad och besökte därefter Recoleta Cemiterio. Var egentligen lite skeptisk för att spendera vår sista eftermiddag i denna fantastiska stad på en kyrkogård, men jag var positivt överraskad. Kyrkogården var uppbyggd som en stad med så många "gator" att man gick vilse. Gravarna såg ut som små hus och var otroligt utsmyckade. Här vilar kända och rika argentiska familjer, bland annat Evita (den första kvinnan med en politisk maktposition i Argentina), fast henne lyckades vi inte hitta.
 
Till kvällsmat gick jag, Anna och Lucie till ett bakeri och köpte empanadas, en traditionell rätt här liknande piroger. Vi tog med dessa och satte oss mitt på Avenue de Julio, som för övrigt är världens vidaste aveny och gatan vi har bott vid de senaste dagarna. Från ingenstans kom en 4-årig pojke och satte sig hos oss. Han ville inte berätta sitt namn, eller svara på hur han mådde, men när vi frågade honom om han var hungrig fick vi helt plötsligt hans uppmärksamhet och en försiktig nick. Anna gav honom en empanada och med ett skutt flög han iväg till en man som måste varit hans pappa som tackade flera gånger om. Vi har både sett rikedomen och fattigdomen i denna stad och staden är helt uppdelad utefter det. Faktum är att på en stor byggnad mitt på Avenue de Julio finns två bilder på Evita, där hon ler mot den fattiga sidan av stan och ser betydligt allvarligare ut åt den rika sidan. Hon är känd för att ha kämpat för de fattiga. Men saker och ting verkar vara på frammarsch här, i söndags var det presidentval och detta togs verkligen på allvar. I princip alla butiker och restauranger i stan var stängda, vissa redan under lördagen. Såå, nu håller vi tummarna för att rätt snubbe vann!!
Kommentarer 0


Palermo

 
Nästa dagstur tog vi åt det raka motsatta hållet från La Boca, till den rikare delen Palermo. Fantastiskt vackert med höga hus, rena gator och mycket grönområden. Vi strosade mest runt och njöt av vårt första solsken sedan vi kom hit. Hamnade av en slump i en rosträdgård och Lagos de Palermo (Palermosjöarna) vilket var vackert såklart. Lite lagom dagsaktivitet efter att ha druckit öl på hostelet kvällen dessförinnan. Varje dag är det fest på vårt hostel. "No time for sleep on Milhose", var det första vi fick höra kvällen vi checkade in. Bara på ett par dagar har vi träffat så många trevliga och goa människor, från hela världen. De flesta är från Australien eller UK, men även en hel del tyskar och förvånansvärt många svenskar! Så himla kul!
Kommentarer 1


La Boca

 
Touchdown Buenos Aires!
Efter en restid på totalt 40 timmar anlände vi äntligen till vårt hostel här i BA igår kväll. Vi visste sedan innan att engelskakunskaperna här skulle vara bristfälliga, men de visade sig i själva verket vara ganska så icke-existerande. Att ta sig från flygplatsen in till centrum blev därför lite utav en utmaning. Men istället för att boka den svindyra shuttle-servicen så lyckades vi, på spanska, få hjälp med både busskort, hitta rätt hållplats och rätt lokalbuss - som för 4 svenska kronor tog oss till Milhouse Hostel där vi nu har landat. Nöjda!
 
Idag har vi varit på city tour med några av våra nyfunna vänner här på hostelet. En svensk tjej och tre australiensare. Vi gick till ett område som heter La Boca. Området låg precis vid floden och många fiskare bodde där. Därför var alla hus byggda av överblivet båtbyggsmaterial, och likaså målade i färg som blivit över. Jättemysigt och fint!
Kommentarer 0


Och så var vi iväg!

 
Då var vi iväg! Vår första mellanlandning var Heathrow, och med 8 timmar att döda beslutade vi oss för att ta oss in till London och turista lite. Sagt och gjort. Vi hann se Big Ben, London Eye och ta en fish'n'chips vid Themsen och nu är vi tillbaka på flygplatsen igen. Om två timmar lyfter vi för Sao Paolo, sen åker vi vidare till Buenos Aires. Äntligen är vi påväg!!
Kommentarer 1


En liten video

 

Höst i Oslo from Julia Sofie Eriksson on Vimeo.

Kommentarer 0


Hejdå Oslo!

 
Några bilder från min sista vecka i Oslo.
Nu har jag tagit mitt pick och pack och lämnat kollektiv, jobb, vänner och allt som varit min vardag det senaste året. Man hinner rota sig ganska bra på ett år, visade det sig, för att lämna Oslo-livet var inte något som skedde helt smärtfritt. Men samtidigt som det känns lite vemodigt att lämna, känner jag också glädje för att ha hamnat så rätt och träffat så många nya vänner - för att ha trivts så bra, helt enkelt. Nog med drama, Oslo kommer finnas kvar och det känns ju rättså tryggt.

Sedan en vecka tillbaka är jag hemma och på västgötsk mark hos mamma och pappa och lillebror. Och katten, såklart. 14 dagars mellanlandning innan jag drar iväg på nästa äventyr. Hittills har jag haft ganska fullt schema med uppackning, träffa vänner och familj och såklart en massa prepp inför vad-som-komma-skall. Om en vecka sitter jag och min kära vän Anna på flyget som ska ta oss till Buenos Aires, Argentina, som är starten på vad som ska bli en 5 månaders backpackingresa runtom i större delen av syd- och centralamerika. Pepp pepp pepp!!
Kommentarer 0