Playa del Carmen

 
Så, om Tulum var turistigt är Playa del Carmen det 10x mer. Förvånansvärt nog stör det mig inte. Här finns H&M, Zara, Forever 21 och ett dussintal andra riktigt fina butiker och det känns som heaven. Shoppingutbudet här i Latinamerika har väl inte varit på topp, så det var ganska nice att få komma till några butiker man känner till.
Här mötte vi upp två svenska tjejer, Carin och Alice, som vi har stött på ett flertal gånger i Guatemala. Alice satte sig tråkigt nog på flyget hem till Sverige dagen efter att vi anlänt, medan Carin stannade och ska nu resa tillsammans med oss i en vecka.
Förutom shopping blev det mycket strandhäng. Längst med hela stranden finns diverse beach clubs där man kan ligga i sköna solsängar och få mat och dryck serverat. Här låg vi dagarna långa och, förutom att stöta på en och annan rude amerikansk turist, bara hade det riktigt riktigt gött.
Hann också pröva på Playas uteliv, vilket visade sig vara ganska galet. Med en ordentlig partygata full av klubbar, mängder av barer och Ladies nights och gratis drinkar överallt blev det två sena kvällar ute där.
Precis som planerat gör vi den sista delen av resan i riktig semesterstyle. Istället för att hoppa runt från plats till plats och proppa dagarna med aktiviteter, stannar vi nu lite längre på de platser vi har kvar och mest slappar på stranden. Att resa som vi gör kan verka drömmigt och bara gött, men tro det eller ej: vi blir också trötta. Så nu tar vi semester från semestern med bara ett återstående misson - att skaffa oss våra livs bästa solbrännor innan flyget tar oss hem till Sverige.
Kommentarer 0


Tulum

 
Orginalplanen var att efter Guatemala tillbringa några dagar i Belize. När Anna två dagar innan föreslår att skippa det var det ett ganska enkelt beslut, för jag hade tänkt precis samma sak. Vi tänker ofta lika, inte alltid såklart, men ofta, vilket förenklar resandet så mycket. Så bra!! Det var ett par anledningar till att vi ville hoppa över Belize. Vi ville båda ha mycket tid i Mexiko, det har vi sagt redan från starten. Vi börjar ju nu närma oss slutet, och för att ha sisådär tre veckor i Mexiko behövde vi resa dit direkt. En annan anledning är att vi nu, efter fem månader på vift, är ganska trötta på att behöva förflytta oss hela tiden. Packa ner, packa upp, bära runt på en närmare 20kg tung ryggsäck, checka in och checka ut på olika hostels är ganska uttröttande i längden. För att inte tala om de sinnessjukt många timmarna vi spenderat i buss på denna resan. I tillägg ska Belize vara ett ganska dyrt land. Känns så onödigt att spendera en massa där, när vi för samma summa kan få så mycket mer i Mexiko. Och såhär i slutet har vi inte överdrivet mycket pengar kvar om vi ska försöka hålla oss hyfsat inom den budget vi satt. Så, sagt och gjort! Off till Mexiko var det!
Aussie-Andy gjorde oss sällskap medan Sophie stannade några nätter i Belize. Första stoppet i The land of Tacos blev Tulum, en ganska turistig men mysig liten stad. Bodde på ett litet hostel som heter Chalupa, och för första gången på forever fick vi sova i stora sängar. Våningssängar som alltid, men stora sådana. Vilken lyx!!
På detta stället blev vi även bestulna. Efter en dag på stranden kom vi tillbaka för att inse att våra mobilladdare, adapters och en power bank var borta. Och vi var inte de enda, utan fler personer på hostelet hade blivit av med grejer, var av bland annat en laptop och ett par nya Nike's. Irriterande. Och jag och Anna som pratat tidigare under dagen hur problemfri denna resan har gått ändå, inga allvarliga sjukdomar, skador eller rån. Peppar peppar ta i trä. Men nåväl, värre saker kan ske än att bli av med sin mobilladdare.
Här i Tulum blev det mycket häng på den fantastiskt fina, vita stranden. Så härligt. Prutade i turistshopparna, åt tacos till tårarna rann och prövade mezcal för första gången. Mezcal är en spritsort liknande tequila, men är betydligt rökigare och serveras med apelsin och chilisalt (liksom tequila tas med citron och salt). Besökte även två cenotes, färskvattenhål som var så så så vackra.
Kommentarer 0


Flores och Tikal

Vår vistelse i Semuc Champey var fantastiskt bra men kort. Vi gjorde det man gör när man är där, sen for vi vidare. Nu när det börjar närma sig slutet på resan finns det ingen tid att slösa. Flores var nästa stopp, en liten (då menar jag verkligen liten) ö i en insjö i norra Guatemala. Hela vårt gäng från Semuc Champey checkade in på samma ställe, och gick samma kväll ut för tacos. Inte den bästa tacosen, men ölen var god och billig och efter ett par av dessa stapplade vi in på salsaklubb. Spontan och väldigt kul kväll där vår vän Luis från Ecuador gjorde ett väldigt bra försök med att lära oss flera olika latinamerikanska danser. Att röra höfterna som de gör har jag insett är ganska omöjligt, men vi hade kul och i slutändan är det väl ändå det som är huvudsaken. Dagen därpå tog vi en dags paus från speciella aktiviteter, vilket kändes välbehövligt efter fullspäckat schema och mycket resande. Denna dagen gick vi ut för att utforska ön, vilket var gjort på sisådär 15 minuter. Som sagt, den var väldigt väldigt liten och kändes nästan lite övergedd. Många slitna byggnader och inte vidare mycket liv.
 
 
Men, hela syftet med att stanna i Flores var egentligen för att vara i närheten av Tikal och göra en dagstur dit, så detta gjorde vi dag 2, jag, Anna, Sophie, Andy och Faye. Tikal är en ruinstad från mayafolket och den största man funnit. Här vandrade vi runt bland dussintals av stora ruiner, Halvt som halvt vilse, kartan vi införskaffat oss var inte den bästa. Det var en bra dag, men med facit i hand känner jag nog att en guidad tur varit en värd investering. Att få med sig lite mer historia än det vi kunde läsa på skyltar hade nog tillfört ganska mycket till upplevelsen. Får göra en ordentlig Goole-sökning nu i efterhand helt enkelt.
Kommentarer 0


Semuc Champey

Ytterliggare en tidig morgon fick det bli, för 04.30 dagen därpå gick vår lilla minibuss vidare till nästa stopp, Semuc Champey. Semuc Champey ligger mitt ute i ingenstans, i djungeln, och det tog en hel dag i buss för oss att ta oss dit. Vi checkade in på ett hostel med israelisk ägare vid namn Green Go's, och kunde fortsatt njuta av god mellanösternmat. Även om ris, bönor och kött är jättegott är det alltid trevligt med lite omväxling.
Efter en god natts sömn steg vi upp, hela vårt dorm bestående av mig, Anna, de två aussietjejerna, en tjej från England och en kille från Ecuador, och gjorde oss redo för dagen, Badkläder, solkräm och skor på, för att sedan promenera 10 minuter till parkentrén. Vi hoppade i de otroligt vackra vattenkällorna och var nästan helt ensamma i vår bassäng. Att detta paradis fortfarande är såpass orört och okänt är ganska förvånande, men jag är tacksam över att ha fått uppleva det så som det är nu, innan det exploderas av turism.
Efter att ha varit i vattnet en stund promenerar vår lilla grupp vidare till en grotta. Här blir vi tilldelade varsitt stearinljus och tillsammans med en guide, Rojo, börjar vi vår lilla tur in i mörkret. Grottan är delvis vattenfylld och på vissa ställen måste vi simma med den handen vi har ledig för att ta oss fram. Vi klättrar upp för smala stegar, drar oss upp och över stora stenblock med hjälp av rep, kanar där stenen är mjuk och slät och när vi når vår vändpunkt frågar vår guide om vi vill hoppa från en klippa. En och en klättrar vi upp sisådär 6 meter och kastar oss ut över en litet och inte heller speciellt djupt vattenhål. Utan några vidare säkerhetsåtgärder överhuvudtaget tänker jag hur förbjudet detta skulle vara i Sverige. Sedan vänder vi tillbaka.
Härnäst frågar vår guide om vi vill svinga ut på en gunga och kasta oss i floden, med adrenalinet redan pumpade i blodet tar det inte många minuter innan vi har slängt oss ut där också. Därefter köper vi oss en öl, tar varsin gummiring och låter den strömma floden ta oss ner. Vi stannar vid en bro, sisådär 8 meter hög och får åter igen erbjudandet om att hoppa. Jag, Anna och en av aussietjejerna var de enda som var modiga nog, men det var på precis gränsen, åtminstone för mig. Trötta men glada promenerar vi tillbaka, och jag däckar ganska så snart i en hammock i kvällsolen.
 
Ska se om jag kan få laddat upp några bilder vid ett senare tillfälle :)
Kommentarer 0


San Pedro La Laguna

 
Från Antigua åkte vi till San Pedro, en liten by vid en sjö omgiven av andra små byar och vulkaner. Så fint. Vi reste vidare tillsammans med Sophie och Andy, de två aussietjejerna vi bodde med i Antigua. Vi bodde i dorm på finaste stället i området, som inte hade en utan två jacuzzis, varmvatten i duschen, sköna sängar och en trevlig takterass. Låter mer fancy än vad det var, men helt klart värt 10 dollar per natt. Första morgonen gick jag och Sophie på yogaklass med en sjukt intensiv colombiansk lärarinna. Haha. Inte den bästa lektionen jag tagit, men ett tufft och bra träningspass var det definitivt, något vi inte gör för mycket av här direkt. Efteråt gick vi och käkade falafel. Vet inte hur det kommer sig, men i San Pedro fanns en massa restauranger med mat från mellanöstern, skyltar skrivna på hebreiska etc. Israeler har vi träffat lite här och där, men av någon anledning åker många av dem just hit. Klagar inte, det var ett bra tag sen jag åt en bra falafel. På eftermiddagen väntade nästa aktivitet, kajakpaddling! Vi paddlade runt i sisådär två timmar och fick njuta av solnedgången där ute på sjön. Fint!
Dag två steg jag och Sophie upp vid tidigt, vid soluppgång, för att bestiga vulkanen i San Pedro. Inte en jättehög sådan, med fy sjuttan vad jobbigt det var. Uppåt konstant i tre timmar, och brant var det. Var så nära på att ge upp, flera gånger. Men tillslut nådde vi toppen, där det var så dimmigt att vi inte kunde se det minsta lilla av utsikten. Hahaha. Happ. Men det var en kul utmaning, åtminstone såhär i efterhand.
Vi gjorde vandringen med vår lokala guide Fransisco. Han gick upp utan att ens bli andfådd, och skrattade åt mig för att jag var så trött och fick mig att känna mig ganska kass. Även om vi gjorde hela hiken 30 min snabbare än genomsnitt!! Inte schysst. Men han var ganska rolig, och vi fick öva vår spanska och han berättade massa saker om San Pedro och Guatemala.
Kommentarer 0